24/4 Trophies (ITA,JPN,AUS)

Det är ingen tvekan om att den italienskfödde röstmusikern Alessandro Bosetti står för ett eget genuint uttryck inom den nutida musiken idag, då kanske främst inom improvisationsscenen, men även inom ett större område såsom poesi och konstmusik. Kanske beror det starka uttycket av dess genrelöshet som bryter sig ut och låter sig vara nyskapande. I hans grupp Trophies medverkar den japanske gitarristen och samisenvirtuosen Kenta Nagai som på ett precist sätt skapar en harmoni med de tal-formationer som Bosetti konstruerar. Med Tony Bucks pulserande och texturella trumspel uppkommer ett samspel med de loopbaserade ordfragmenten. Tony Bucks tillhör en av de främsta trumslagarna idag medverkande i grupper som the Necks och i samarbeten t.ex. med John Zorn, The Ex osv.

Alessandro Bosetti – voice/electronics (ITA – GER)
Kenta Nagai – guitar, fretless guitar (JPN – USA)
Tony Buck – drums (AUS)

” … In the work of composer Alessandro Bosetti, the gap between music and speech gets a lot smaller. Both in his solo music and with his trio Trophies, he explores what he calls “repetitive speech-loop forms.” Frequently, this involves him recording people either reading lines or speaking extemporaneously, then transposing the recordings into written music. Often, Bosetti then speaks the same words himself in conjunction with that music. On his latest solo CD Royals and Trophies’ new album Become Objects of Daily Use (both released by Polish label Monotype), he constantly questions the roles of music and speech: whether they convey literal meaning, act as pure sound, or do something in between … Marc Masters – Pitchfork >>>

What Alessandro Bosetti is doing is truly new—and in an era of revisionism, that’s saying quite a lot. Kurt Gottschalk >>>

Jag vet inte om jag har uttryckt mig tydligt eller ens tänkt ordentligt, då jag följt mina rysningar längs ryggraden ner i ryggbastet, då skivan snurrat. På ett egenartat sätt har avantgarde och tradition, impro och melodi smält bort för att på detta sätt återuppstå. Och stundtals blir jag så hänförd att jag reser mig upp och utropar: Lazarus! Men besinnar mig genast, eftersom jag därmed blivit precis så pretto, som jag inte tyckte orden skulle vara. Återuppståndelse hör till religionens värld. Det här är större! Fan, nu är jag där igen!! Strunt i religionen och antiteserna – det här är skitbra. Kort och gott. Punkt!!
Thomas Millroth om Throphies senaste skiva >>>

http://www.melgun.net

http://tony-buck.com

Kenta Nagi (youtube)